Hej Sverige!
Nu var det lange sedan vi uppdaterade bloggen och vi lagger all skuld pa Nya Zeeland som har sa otroligt mer att erbjuda an datorsittande!

Efter vi hade varit i Rotorua och gjort White water rafting akte vi den 3 mars mot Waitomo Caves pa vastkusten for att i vatdrakter och gummistovlar vandra ner i deras gigantiska grottsystem. Innan vi anlande till Waitomo och dess grottor stannade vi till pa en kaninfarm dar vi fick se hur tyska angorakaniner blev rakade.  Ar inte lilla Alfred valdigt sot?

Kaninerna var inte hojdpunkten pa  schemat den dagen, det var istallet Black water rafting som vi skulle ge oss an i Waitomo Caves. Forrutom vatdrakter och stovlar var vi utrustade med varsin gummiring och hjalm med en lampa pa. Black water rafting ar inte riktigt lika farfyllt som white water rafting, men upplevelsen var verkligen haftig. I kolsvarta grottsystem flyter man runt i pa sin gummiring i det vattendrag som finns i Waitomos gangar bland alar och lysmaskar.

Team Sweden i bilen pavag till grottorna, vad tycker ni om vara outfits?


Trappan ner till grottan


Stalaktiterna i taket


Har ligger vi pa vara gummiringar, under oss simmar hundratals alar, lite labbigt!


Enda ljuset nere i grottorna kom fran dessa lysmaskar, det satt flera 1000tals sadana i "taket"


Plask! Elin efter att ha hoppat ner baklanges fran ett litet vattenfall och landat pa sin gummiring


Efter Waitomo Caves fortsatte vi soder ut mot staden Taupo dar man ocksa kan finna Nya Zeelands storsta sjo (sjon ar sa pass stor att hela Singapore far plats i den). Kring Taupo kan man finna ett flertal aktiva vulkaner och det omradet ar det mest aktiva vulkanomradet i hela varlden.


Vanlig utsikt fran bussen

Den fjarde mars hoppa hela ganget upp i ottan for att aka buss i dryga timman mot Tongariro National Park dar vi skulle ge oss ut pa en heldagsvandring!  Tro det eller ej, men promenaden var hela 19,4 kilometer lang.  Vi anlande till Tongariro da solen gick upp bland de aktiva vulkanerna i nationalparken, och en av dessa vulkaner ar inte vilken vulkan som helst utan det kanda mt Doom (domedagsberget) fran Sagan om Ringen! Vandringen i Tongariro national park var valdigt haftig da man vandrade langs kanten pa en aktiv vulkan och i vulkankratrar. Det var inte bara njutbara vyer som vandringen bjod pa, utan var fysik sattes aven pa prov da vi klattrade upp for bland annat devils staircase. Kan meddela er dar hemma att vi fyra tjejer ar i gott skick och klarade vandringen som en dans anda fram tills att… (varfor kommer det alltid ett MEN i alla goda historier?) Klart vi inte kunde klara av hela vandringen utan en enda skrama.  Nar vi tagit oss genom de svaraste partierna i vandringen sa pustade val Anna ut lite for tidigt och missade darfor en liten sten (som i och for sig var storre an de ovriga stenarna som den lag vid) och klev snett sa illa att en man fick komma och linda hennes fot. En rejal stukning ar inte sa roligt att dra pa sig nar det aterstar cirka 4 kilometer till civilisationen. Hur eller hur slutade det hela lyckligt utan att helikopter var tvungen att sandas ut (da det var den enda genvagen ut ur parken) da Anna lyckades fa bade smartstillande, en stav att stotta sig pa och tva vanliga australienare som faktiskt bar henne partivis den aterstaende biten. Ni ska bara veta hur vanliga manniskorna ar har!

Hur eller hur var det verkligen vart att vandra 19,4 km i Tongariro National Park. Naturen dar ar svarslagen och vi kan forsta att vandringen blivit utsedd till en av varldens basta vandringar. Trots traninsvark och en invalid fot sa gav Tongariro oss bara en massa gott!

Sa har sag det ut nar vi paborjade var vandring vid 9-tiden pa morgonen








Hjalp?!


Team Sweden framfor Mt Doom (Domedagsberget i Sagan om ringen) som egentligen heter Mt Ngauruhoe


Vulkankrater


Mt Ngauruhoe


Team Sweden pa dagens hogsta punkt


Hjalp?! men bra att veta


Vulkan!


Det var sa varmt att det rok ur marken, haftig kansla!


En sjo som bildats i en krater


Fler sjoar och mer rok


Har vandrade vi!


Sa har kan det ga


Regnskog sista strackan pa vandringen


Annu mer regnskog!

Den femte mars var det dags att kliva pa bussen fran Taupo till Mount Maunganui som ligger pa nordkusten. Dar spenderade vi totalt fyra natter sa vi kunde sola, bada och testa utelivet for somliga och for en annan blev det mest rehabilitering av stukad och svullen fot. Hur liten kan vi inte konstatera att varlden ar da vi hamnar pa ett hostel som ligger i samma kvarter som Ullis van Seth rakar bo i? Lyckas ni lasa mellan raderna sa blev det att umgas en del med honom ocksa! Förutom allt det har sa gick vi aven och sag Alice i Underlandet i 3D pa Mount Maunganuis lokala bio. En film vi har hungrat efter att se enda sedan vi sag affischer om den i Australien.

Stranden i Mt Maunganui

Den nionde mars lamnade vi stranden och solen i Mount Maunganui  och begav oss till Auckland. En av de fa stader som vi nastan enbart har hort daliga saker om. Auckland visade sig inte vara riktigt sa hemskt som vi trodde,  utan ar en ganska trivsam storstad anda.  Har har vi besokt stadens Skytower och atit glass i solens sken.

Utsikten fran Auckland Sky Tower


Sista bilden pa Team Sweden i Nya Zeeland

I torsdags var det dags for var fjarde kumpan Elin att lamna Team Sweden och Nya Zeeland for att aka tillbaka till Sverige. Vilket saklart var mycket trakigt och som gjorde oss alla vemodiga (snart ar det aven var tur att bege oss mot Svearike).  Sex veckor gick alldeles for snabbt!

Senare pa torsdagen akte vi en 15 minuters bussfard till Mission Beach for att lapa sol och bada, vilket var valdigt mysigt da vi akte dit med en buss som gick fran vart hostel. Ett gang killar satt och spelade gitarr och sjong,  en annan stod vid grillen och fixade BBQ at oss.

Nu befinner vi oss i Rotorua, en mysig stad som ligger i en vulkankrater. Dock luktar det lite illa har, men man vande sig ganska snabbt.

Igar var vi ute pa nya aventyr och gjorde white water rafting i Kaitaki. Det var en valdigt haftig upplevelse och man skrattade nastan konstant i en timma. Under var batfard fick vi aka ner for olika vattenfall var av de storsta var pa 7 meter! I ett av vattenfallen stod vi alla upp i baten och tavlade om vem som klarade av att sta langst och i passagen som heter Breaking Legs, hoppade hela var team ut baten och lat strommen driva oss ner for ett vattenfall.

Inte nog med att det var roligt med vattenaction sa var naturen kring forsen valdigt sagolik. Nya Zeeland skammer verkligen bort oss med vackra landskap!

Har foljer en lang bildserie fran var gardagens rafting, och imorgon beger vi oss mot Waitimo Caves och BLACKWATER RAFTING!































7 meter hogt vattenfall!

I vart forra inlagg glomde vi beratta om ett av vara stopp pa bussfarden som var vid sjon Lake Matheson. Den har sjon ar en sa kallad mirror lake, och bilderna visar er ganska tydligt varfor. Vara forvantningar var ganska hoga, med alla overtraffades nar vi fick se Lake Matheson i verkligheten. En otrolig syn. En otroligt fin sadan!

Kia Ora Sverige!
Vi spenderar nu var andra heldag i Queenstown och imorgon ar det dags att aka vidare igen. Sedan vi hordes senast sa har vi ocksa varit i lilla, mysiga Wanaka. I Wanaka stannade vi i tva natter och spenderade dagarna med att ta det valdigt lungt. I tisdags nar vi anlande till Wanaka beslot vi oss att ga pa bio i och med att vi hade last att biografen i Wanaka skulle vara lite speciell. Utan att veta nagonting om filmen bokade vi fyra platser pa "The Time Traveler's Wife".

Biografen var marklig, precis som det var utlovat. I salongen satt man inte i raka rader i vanliga biostolar, utan det fanns olika soffor att valja mellan och for den som onskade kunde man sitta i en bil. Valdigt bohemiskt och mycket mysigt.


Elin ater bigrafens hemmagjorda glass

Biosalongen

I onsdags vandrade vi dryga tva kilometer utanfor Wanaka for att besoka Puzzling Word. Dar gav vi oss an diverse knep och knap, gick runt i illusionsrum och lat vara sinnes bli lurade (vi glommer sannerligen inte bort hjarngymnastik trots att vi ar pa semester).


Ullis och Elin star helt normalt, fast vi uppfattar det som att de lutar sig framat, mycket rorigt for vara huvuden!


Ni far sjalva gissa om Ullis har blivit en jatte eller om Emmie har krymt


Elin, hon ar stark, men det var ju ingen nyhet direkt

Pa bussresa fran Wanaka mot Queenstown stannde vi till i en stor fruktshop dar Elin, Emmie och Ullis kopte sig varsin hemgjord glass. Ett riktigt kap da glassen blev den godaste glassen de nagonsin smakat! Vart nasta stopp pa farden var vid varldens aldsta bungyjumpbro, Kawarau Brige. NEJ mamma och pappa. Vi hoppade inte! MEn, vi njot av att se de andra som kastade sig ut!








Ingen hoppade som sagt och alla hade liven i behall efter bussresan. Det firade vi med parfoton!






Som vi tidigare har namnt har i bloggen har vi funnit manniskor som burit Eksjotrojor! Nar vi gick runt i Queenstowns affarer hittade vi en och tankte visa er dar hemma deras karlek till Eksjo!


Eksjotroja, nagon?

MEN, som att det inte rackte med en Eksjotroja! Vi upptackte ocksa att de har svensk text pa en t-shirt i en affar!



Idag (20/2) tog vi gondolen upp for ett berg har i Queenstown for att titta pa utsikten och staden fran ovan! Vi later bilderna tala for sig, underbart vackert ar bara fornamnet!

Hej Sverige! Nu befinner vi oss i Franz Josef och ska imorgon bege oss soder ut till Wanaka! Har kommer en liten uppdatering om vad som har hant sedan sist. Men forst borjar vi med att bjuda er pa tva bilder fran Emmies och Elins vandring i nationalparken Abel Tasman.

Emmie och Elin vid en fin strand som de fann under sin vandring i Abel Tasman

Stranden sett fran ovan

I vart forra inlagg berattade vi om att tva av oss skulle pa olprovning. Ylva, du hade ratt! Det var Ullis och Anna som var sugna pa lite lokal ol. Har kommer tva bilder fran det!

Sondagen den 14 februari vandrade vi i glaciarerna har i Franz Josef. Att bara saga att man vandrade ar att benamna det hela fel, man fick klattra, krypa och hoppa lika sa! Framat eftermiddagen sa blev det lite blott och kallt men det var det verkligen vart. Vi alla kan vara eniga om att det var en speciell och haftig kansla att aventyra i galciaren.

Ullis framfor glaciaren!

Ullis och Elin pa glaciaren

Elin i en smal passage

Har ar vi alla fyra vid den finaste isen under hela turen

Emmie hittade sig ett litet kryphal i glaciaren

Anna likasa!

Var guide (den lilla roda pricken)!

Team Sweden!

Ullis och Emmie i passande jackor

Idag den 15 januari begav sig, Emmie, Elin och Anna ut pa en liten utflykt.  Vi later bilderna tala om den haftigaste upplevelsen i vara liv.

Nervosa!

Skulle vi ga pa cirkus kanske?

... eller hade vi kanske andra planer?

HOPPSAN! Emmie trillade ut ur ett plan!

... och Anna hon kom snart efter!

Saklart seglade aven Elin efter, och vi kan avsluta det hela med att saga att vi alla landade pa saker mark med livet i behall!

Nu drar vi vidare!

Hostelen har pa Nya Zeeland ar billigare an i Australien men ocksa i lite samre skick. Inget vi egentligen stors av eftersom dem for det mesta ar valdigt mysiga men datorerna har ar betydligt samre vilket ar forklaringen till dalig uppdatering pa bloggen. Men idag har vi i alla fall tagit upp fighten mot en av datorerna och tom lyckats lagga upp lite bilder at er!

I tisdags, tidigt pa morgonen, hoppade vi pa bussen mot nationalparken Abel Tasman som ligger ca 1,5h fran staden Nelson. Var tanke var precis som de flesta andras, att agna dagen at att promenera runt i nationalparken och kolla pa den fina naturen. Eftersom som vi fortfarande har 4,5 vecka kvar i Nya Zeeland kanner vi inget storre behov av att stressa fram utan vade ocksa att spendera natten dar i den lilla "byn" Marahau som ligger precis i borjan av nationalparken.

Eftersom Ullis sedan ett tag tillbaka varit lite sjuk la vi upp dagen pa olika satt. Emmie och Elin tog direkt nar vi kom fram en vattentaxi en bit upp i nationalparken och agnade sedan hela dagen at att vandra ner langs kusten mot Marahau. Anna och Ullis tog istallet bussen hela vagen fram till Marahau och gick sedan ut pa ett eget litet aventyr en bit upp langs kusten.

En av alla valarna vi fick se i Kaikoura, en sperm whale

En salkoloni, aven den i Kaikoura

Ett litet smakprov som visar hur naturen kan se ut langs vagkanten

Skylt fotad i Marahau

Anna njuter av att vandra i hard terrang, Abel Tasman

For Ullis gick det inte lika bra i den harda terrangen, Abel Tasman

En fin liten grotta som vi fann precis bredvid en strand, Abel Tasman

Precis utanfor grottan, Abel Tasman

Dagen efter hade vi planerat att aka hem sent pa eftermiddagen men eftersom vadret inte var det basta och eftersom att Marahau inte direkt ar varldens mest fartfyllda stalle hoppade bi pa en tidigare buss hem. Val tillbaka i Nelson checkade vi aterigen in i ett nytt rum och resten av kvallen agnades at att packa och laga mat. Vi lyxade til ldet riktigt ordentligt med maten denna kvall och det blev nagot sa kulinariskt och dyrt som spaghetti och kottfarsas, det ni!

Pa torsdagen var det aterigen dags for oss att resa vidare och idag var destinationen Greymouth, vastkustens storsta stad. Resan hit blev en heldags utflykt och vi stannade flera ganger pa vagen for att ga ut pa sma vandringar. Forsta stoppet var en salkoloni, fint landksap men salrna var inte sa mycket att skryta med, det var ungrfar tva stycken men det behovde vi knappast sorja over eftersom vi fatt se massa salar i Kaikoura (se bild nedan). Andra stoppet var, jaa vi kommer inte ihag namnet pa det men det var i alla fall en jattehagtig strand som vi kom ner till efter att ha vandrat genom en regnskog i 10 minuter, jattefint var det! Resans tredje och sista stopp var de s.k. "Pancake rocks", massa stora klippor som formats av vattnet till haftiga formationer.

Vart tillskott pa resan, Elin, uppe vid salkolonin utan salar

"Regnskogen" pavag ner till stranden

Nagon slags klippformation i anslutning till stranden

Hittade en crabfish, tror vi?

Pancake rocks

Pancake rocks

Pancake rocks

Detta ar alltsa vad vi har gjort sedan sist, just nu befinner vi oss i Greymouth och har ska tva av oss ga pa olprovning imorgon kvall innan vi aker vidare mot glaciarerna i Franz Josef, men dem aventyren far ni hora mer om i nasta inlagg. Hittills alskar vi Nya Zeeland som ar hur vackert som helst, landskapet ar helt otroligt och gar inte att beskriva i ord, inte ens bilderna far fram hur vackert det ar men vi hoppas i alla fall att ni kan fa leva er in lite i hur fint det ar har nere.

Massor med kramar till alla er dar hemma!

Hej Sverige!